Saknar inte bilen!

I måndags såg jag Håkans nya Saab när han tvättade den. Årsmodell 09 och uttagen förra tisdagen och kanske skulle man vara lite avis, men nej! jag kan inte påstå att jag saknar min bil faktiskt och det var flera anledningar till att jag sålde den.
En anledning som spelade stor roll (som kanske inte många vet) var faktiskt den att jag ansåg mig blivit för bekväm. I stället för att åka fem minuter tidigare, så tog jag bilen till arbetet. Och då är man på hal is tycker jag. Och självinsikt är alltid bra, eller hur?

Många tar bilen till träningen, men varför inte värma upp med att cykla eller gå?
Man rättfärdigar bilåkandet med att man tränar. Och jag försöker också väga in ekonomi (även om man har råd!) och miljöaspekter.
  Det är i mitt tyckte ett konstigt samhälle vi lever i. Jag vet inte riktigt vart vi är på väg. Att vi trots med all teknik och kunnande blir sjukare och mår sämre står helt klart.
Rent konditionsmässigt tror jag det står väldigt illa med Sveriges befolkning.
En liten "extrem" klick är väldigt bra tränade, så bra tränade att de ofta ligger på gränsen att gå sönder. Och det är inte heller bra! Det "extrema" tenderar till att bli för mycket. Men kanske är det ett nödvändigt ont för att kunna bli bäst.

Om jag lever som jag lär? Nä, det kan jag faktiskt inte påstå. Jag tycker t.ex. jag proppar i mig för mycket skräpmat och tränar för ensidigt. Men jag är åtminstone medveten om det och det är alltid något och ett första nödvändigt steg till en förändring.

Hur många procent av dagens befolkning tror ni springer milen under en timme? Ja, jag tror inte det är speciellt många faktiskt! Och enligt mig är bäst att tillägga kan man inte säga att man har bra kondition om man springer milen på 59 minuter. Jag kanske tjatar mycket om det här med att springa och kondition, men jag tror det är mycket viktigare än vi tror.
Sedan kan man självklart inte dra alla över samma kam och vi har alla olika förutsättningar. Det vet jag!
Men det är principen mot förslappandet trots kunskapen och bättre vetande jag reagerar på.

"Den som går eller cyklar till jobbet halverar risken att få hjärtinfarkt jämfört med den
som tar bilen, enligt en studie i Västerbotten med omkring 2 300 personer.
Det skriver tidningen Västerbottens-Kuriren".
Källa: Text-TV 8/10


Numera såld till en tjej i Söderhamn ;-)

Det här med bil är lite kul också. Många äldre i min omgivning tittar förvånat och undrar väldigt frågande hur jag kunde sälja bilen. Den var ju så fin! Det var ju en ögonsten och plåtcabben var åtminstone rätt ovanlig i Västerås när jag köpte den.
De verkar nästan tro att man är svårt sjuk eller har skulder upp över öronen.
Men för mig var det inte alls så! Jag hade lätt kunnat behålla bilen och fortsatt amortera av på lånet, med valde att omprioritera.
Att ha bilen är egentligen bara en stor kostnad. Inte nog med det. Den minskar ganska fort i värde också. Varför bara ha en schysst bil om den mest bara står?
Bara för att nästan alla andra har bil i min ålder?
Som sagt andra värderingar och nu försöker jag betala av mer på mitt lägenhetslån i stället som är på drygt 200 000:-

Men det återstår naturligtvis att se om jag är lika kaxig nu när kylan börjar krypa på.
Det kan också var lite påfrestande att jag fortfarande har kvar garaget och att föreningen förväntar sig att jag ska köpa bil för att få ha det kvar.
  Och om det skulle hända någon i min omgivning något (t.ex. morfar) så kan det ju självklart vara bra med bil.
Morsan saknar kärra och visst kan man känna lite press därifrån också att hjälpa till. Men det finns ju trots allt andra som har bil och man kan hyra ;-)

I media kan man ibland läsa/höra om folk som skulle åka kollektivt om det var bättre förbindelser. Men jag tror ofta det är ett spel för galleriet. Folk vill ha sin bil och de är jävligt bekväma. Farsan t.ex. skulle inte åka buss även om det var gratis och bussarna gick vart femte minut. För det ligger inte i hans natur. Han är för bekväm och van bilåkare för det. Men jag klassar honom inte som sämre människa för det och han har massor av andra bra egenskaper ;-)

Och om, jag skulle vara sambo, så skulle jag nog skaffa en kärra, men då hade också förutsättningarna och kraven (kanske) ändrats en aning ;-)
  Och jag vill till sist påpeka att det inte är bilen i sig jag är kritisk mot. Att man som barnfamilj t.ex. har bil är väl en självklarhet mer eller mindre. Nä, det jag reagerar på är att man tar bilen för minsta lilla när man väl har bil ...
Men just nu trivs jag utan bil och är glad ;-)
//Peter