Här börjar tuffa Sälenbacken i Berga By!

Vasaloppets "Öppna Spår" 2010

Ja, då har man klarat av de klassiska 90 kilometrarna mellan starten i Berga By i Sälen och målet i Mora. Skönt!

Jag kan börja och säga till alla att jag tyckte det var mycket jobbigare än jag trodde.
Jag skulle t.o.m. kunna sträcka mig till att erkänna och jag inte var riktigt tränad och förberedd för uppgiften.

Visst, många här läser och vet att jag tränar sex dagar i veckan och ibland dubbla pass.
Det verkar seriöst och så och det är det. Men jag har liten skidvana! Och det är en akilleshäl tillsammans med flera andra saker som jag återkommer till längre ner.

Sedan är det ju så att det hade känts mycket mer behagligare om jag dragit ner på tempot lite, men nu hade jag ju lovat att köra för fullt och det gjorde jag. Jag hade inte kunnat åkt fortare än jag gjorde. Det lovar jag! ;-) Och tiden efter omständigheterna är jag mycket nöjd med ...

Avresan
Jag och farsan åkte som sagt upp på lördag förmiddag. Trafiken var lugn, men vi fick radiorapporter om att det var lite kaos runt Mora där sportlovs- och Vasaloppsåkare trängdes.
De rekommenderade en alternativ väg och den vi just åkte.

En fika i Nås! Men när lade Tempo ner i V-ås? Över 30 år sen trodde pappa ;-)

När vi närmade oss Sälen började det snöa kraftigt och även blåsa. Jag tänkte:
"Ja, ja, det får väl komma nu då, men bara det inte snöar under natten eller när vi ska åka".
- Det snöar sedan hela tiden fram till jag gick och lade mig runt 21.30-22.00.

Nummerlappsutdelning vid starten i Berga By

"Toko" = Vasaloppets officiella vallare

När vi kommer upp åker vi först till starten och hämtar nummerlappen.
Jag lämnade dessutom in skidorna på vallning i startområdet hos "Toko" som är Vasaloppets officiella vallare. Trots att vi kom runt lunch var det mycket folk på plats och i det stora tältet fanns även en Stadiumbutik.

Bra mat i skolmatsalen tyckte jag

Till Sälenskolan var vi typ de första att anlända och det var ju bara skönt. Någon norrman hade kanske kommit.

Vi hade tur när vi fick se vårt rum och kanske visste de att vi hade en storsnarkare med oss - Endast fem madrasser på golvet mot ungefär 20 stycken i de andra. Jag och farsan valde platser.

Från klockan 16.00 var det matservering på skolan och de tog 120 kronor per person, men då fick man äta hur mycket man ville och även kaffe och efterrätt ingick.

Jag tyckte det var god mat och skönt att slippa trycka i sig en hamburgare eller pizza.

Sälen är inte stort och det fanns inte mycket att göra samtidigt som det var busväder ute.
Ingen TV på skolan och det blev till att läsa och lyssna på musik.

Siktar på sju timmar
Jag ringde Thomas och berättade att det snöade för fullt. Jag säger också kaxigt att jag siktar på sju timmar, men Thomas svarar att det är helt fel att göra så när snön vräker ner. Han menar på det att spåren kommer bli tungåkta och åtta timmar med detta före kan vara en bättre prestation än sex timmar i det föret vi hade under Postskidan i Mora.

- Jag vill inte riktigt tro honom och svarar väl att det bara är att köra och att jag känner mig stark. Och skidorna har jag lämnat in och betalt en supervallning för. Hur mycket jag betalade för skidorna vill jag inte ens nämna! ;-)

Säger också att vi funderade på att gå på bio och Thomas skrattar och säger:
"Bio!?! När man åker Vasaloppet lägger man sig åtta och sover. Då kan man inte gå på bio".

Filmen var "Farsan" och skulle ha börjat klockan 18.30, men i byn hade de ingen biograf utan den låg uppe på fjällen där man åker utförsskidor. Såg någon film blev det inte ;-)

Fullt på skolan
Sälenskolan var fullbelagd och ett par hundra personer sov där. Våra rumskamrater kom runt klockan 20.00 och först stegade två killar i 40-årsåldern in. De var lite roliga och hade åkt ett par gånger tidigare. Jag märkte att de tog det här som en kul grej och det var ingen som helst tävling för dem. Bara att åka runt och försöka njuta så mycket som möjligt.

Nästa som kom in var en tjej i 30-årsåldern från Stockholm och jag var först säker på att hon var med grabbarna, men det var hon inte.

Jag skulle sedan märka under frukosten på tävlingsdagen och hon och jag hade en del gemensamma saker. T.ex. skulle Josefina precis som jag ta en svensk klassiker och hon skulle till Motala och Vansbro precis som jag!

Här sov vi som tur var för jag ...

... undrar hur många som hade kunnat sova här om pappa varit här? ;-)

Natten mot söndag blev inget vidare. Jag kunde inte alls sova och slumrade bara lite lätt någon gång mellan ett och två.

Jag lyssnade på musik eller hade öronproppar. Farsan snarkade så det stod härliga till och någon av Uppsala snarkade också. Ett tag trodde jag taket skulle lyfta ;-)

Och att sova endast några timmar på två nätter när man ska åka nio mil på skidor är inte den bästa uppladdningen. Jag fick be lite om ursäkt på morgonen för snarkandet och sade att nästa år får det bli två enkelrum *garv*

Frukost klockan 04.00
Klockan 04.00 var det frukost! Stockholm gick upp redan 03.55 och jag likaså och vi var bland de första att äta på skolan och våra rumskamrater fick snarka vidare.

Frullen bestod av havregryns- och risgrynsgröt, ägg, mackor, juice, kaffe. De tog 80 riksdaler. Sedan var det bara att gå till rummet och packa och göra sig i ordning.

Bussen kom 05.00
Klockan fem skulle bussen komma till skolan som skulle ta oss till starten.
Det kostade 50:- att åka med och turen tog bara fem minuter. Den avgick klockan 05.30.

Uppsalagrabbarna tog egen bil och de åkte strax efter klockan sex.
Farsan skulle åka strax efter halvnio eftersom starten var mellan 07.00-08.30.

Dessvärre blev det startförseningar och farsan fick åka runt hela området! Det är ju så att starten korsar en bilväg där de öser snö på vägen och under den tiden får inga bilar passera.
De stängde av vägen redan efter klockan sex någon gång.

Där är transporter som egen bil ett stort dilemma när man ska åka Vasaloppet eller Öppet spår. Det blir tufft för både anhöriga att följa och hitta parkeringsplatser och de som ska åka. Därför kan bussar med särskilda företräden vara att föredra.

Starten i Berga By
När vi kommer till Berga by är klockan 05.35 och min och Josefinas väg skildes åt.
Hon skulle hämta sina skidor på sitt ställe och jag på mitt ställe. Jag önskade henne lycka och hoppades att vi skulle ses på kommande klassikertävlingar.

Efter att jag hämtade mina skidor lämnade jag in min ryggsäck där jag hade ombyteskläder, handduk och proviant. De tog alla väskor på lastbilar och påsen för överdragskläder kastade man bara åt sidan precis innan vi startade klockan 07.00.

Jag tog plats i startfållan vid 06.10 och sedan var det bara att vänta. Jag hade kanske 500 före mig, men när starten gick var det nog minst 1 000. Många trängde sig före och ville stå längre fram och i Öppet spår är det inga seedningsgrupper som i Vasaloppet.

Skylten vid starten visade minus sju grader och dessvärre snöade det fortfarande! De snöade när jag gick och lade mig och det snöade när jag gick ut klockan 04.00 och det fortsatte sedan hela morgonen. Även ett par timmar efter starten kom det ner lätta snöflingor.

Här i början av Sälenbacken ville du inte ramla ;-)
För då lär du få en buffelhjord över dig ...

Klockan sju small revolverskottet av och jag passerade starten där chipet på höger smalben registrerar tiden vid klockan 07:03. Tre minuter efter att den första gått över startlinjen.

Efter ungefär 500 meter kommer den mytomspunna Sälenbacken. Från vägen ser man bara en liten bit av backen. Backen är ett par kilometer lång och jag skulle vilja beskriva det som att åka uppför Björnöbacken fem gånger med längdskidor på fötterna ;-)
Och det var ju någon på jobbet som t.o.m. inte trodde jag skulle klara första backen, men det var ett skämt hoppas jag

Inte blev det lättare att folk tryckte på bakifrån och från sidan och jag tänkte varför denna stress när vi har nästan nio mil kvar att åka. Jag var mest rädd för att knäcka en stav eller att någon annan del av utrustningen skulle gå sönder för då hade det varit höger vänster om.

Hon som vann Tjejvasan senast berättade på radion när vi åkte hem att hon råkade knäcka sin egen stav kort innan start! Hon fick en gammal traditionell stav utan riktigt handtag, men fick efter ett tag efter starten en riktig stav och vann ;-)

Mindre kö och lättare att åka
Men kön och trängseln försvann ganska fort efter någon kilometers skidåkning. Oftast fanns det fem spår att välja och skulle man åka sakta så skulle man hålla till höger och tvärtom.
Men det åkte om folk från alla möjliga håll och kanter.

Dåliga skidor, eller?
När jag sedan börjar åka märker jag att vad fan är det här för skidor?!? Jag tyckte jag har dåligt fäste och även glidet var dåligt. Men nu är det bara min skidorutin som lyser igenom. Sedan lördag hade speakern sagt i Berga by att drygt 20 centimeter snö hade kommit och nysnö i skidspår är det värsta tänkbara. Och hade det varit varmare hade det blivit ännu jobbigare.

Men stundtals kändes det som att åka på sandpapper. Det var oerhört frustrerande att ha så dåligt glid när man åkt på så mycket bättre. Men det var föret som var den stora boven och det går inte på långa vägar att få så bra skidor då som när det är bra före. Det har jag definitivt lärt mig nu!
Jag trodde det var en vallningsfråga nästan enbart. Och därför är det otroligt dumt att gå ut som jag gjorde för vissa och tala om en tid som jag siktade på.

Tungt mest hela tiden
Jag skulle vilja beskriva loppet som tungt hela tiden för mig! Det var hela tiden en kamp och nedräkningen från de stora blåa skyltarna med hur långt det var kvar var en psykisk terror utan like. De kom på båda sidor och efter varje kilometer. 89, 88, 87 o.s.v. En milstolpe var när skylten visade endast 49 kilometer kvar. Då var det mindre än fem mil kvar. En annan när det var 45 och man hade åkt halva. När det var 42 och det "bara" var en mara kvar. Så där höll jag på för att försöka peppa mig själv och inse att det blev mindre och mindre kvar.

Mer fäste redan i Mångsbodarna
Redan i Mångsbodarna tog jag av mig skidorna för att få bättre fäste. Toko hade vallningshjälp vid varje kontroll som var sju till antalet. Det var ingen kö och det gick otroligt fort. En snubbe tog en skida, en annan den andra och så in i varsin maskin. Det gick på mindre än en minut!

Det roliga var bara att efter Mångsbodarna går det nästan bara nedför under många kilometrar ;-)

Jag märkte dock att när jag trampade ner skidan så var fästet OK. Det var bara det att också orka göra det varje gång. Glidet var också helt okej mot många andra och summa samarium så var mina skidor inte alls sämre än någon annan. Det var bara det att föret var som det var.

Träffade pappa i Risberg
Första gången jag såg farsan var i Risberg. Jag hann bara heja och säga att det gick tungt.
Farsan hade inte hunnit fram till Mångsbodarna p.g.a. startförseningarna och det var inte jag som hade åkt för fort

Oxberg nästa gång
Andra gången jag såg farsan var i Oxberg. Då stannade jag också till och snackade lite. Jag hade 28 kilometer kvar och var rejält slut. Speakern meddelade att vi som kom nu hade en tilltänkt sluttid klockan 15:01 på dagen. Och då började jag tänka trots att jag gick på hörntänderna att gick jag i mål då så skulle jag i alla fall åka in på en tid som var sju timmar och ganska många minuter ;-) Och då jag sagt sju timmar till vissa och att jag skulle åka så fort som möjligt så var det bara att ösa på!

Jobbiga sista 28 km
De sista 28 blev fruktansvärda. Först vid sista kontrollen som var i Risberg vågade jag titta på klockan som visade 14:14 och jag hade då nio kilometer kvar. Jag inser att jag har chansen, men vet inte om jag ska orka. Jag försöker köra och köra, men det är fruktansvärt tungt.

De sista kilometrarna gick på samma ställe som Postskidan, men det gick mycket, mycket tyngre nu och det var inte enbart för att jag var "tröttare" utan för detta j-a före :-)

När endast 1 000 meter är kvar tittar jag på klockan för sista gången och då inser jag att jag kommer klara det! Jag kommer gå i mål före klockan 15.00 och exakt 14:57:28 är jag i mål.
Jag ser också att jag åkte som fortast från den sista kontrollen fram till mål då jag höll 12,4 kilometer i timmen och det lyckades jag bara genom att ha en vilja av stål ;-)

"I fäders spår för framtids segrar"
28 februari 2010 och klockan är 14:57:28 och Mr Balonius passerar mållinjen

Tävlingen var en nyttig erfarenhet för mig. Jag vet nu var det handlar om och vad som krävs.
Jag vet att flera som följer min blogg och att några på t.ex. jobbet har funderingar på att göra samma sak. Jag avråder er dock för att ge er in på det här! Och kom ihåg var ni läste det först

Goda råd på vägen
Om ni absolut ändå vill åka så ska jag ge er några bra råd på vägen.
Vasaloppet är otroligt mycket stakning! Jag trodde inte det var så mycket, men det är det.
Tro mig! Sedan kan jag inte säga exakt hur många mil stakning det är, men det är många.
Jag har personligen starka ben, men inte särskilt starka armar. Så därför rekommenderas styrketräning och rullskidor!!

Vi kommer inte få en sådan här vinter inom överskådlig framtid i Västerås och våra förutsättningar här för skidåkning är mycket sämre än om man bor i Dalarna och uppåt, så är det.

Mina ca 35 mil skidåkning är i minsta lagret. Till Vasaloppet är rekommendationerna minst 50 mil skidåkning i kroppen och naturligtvis har man en fördel om man är en skidåkare från grunden och kan de två olika stakteknikerna och även den traditionella klassiska åkstilen.

Har man som mål att åka Vasaloppet eller Öppet spår 2011 tycker jag man ska införskaffa rullskidor redan till våren/sommaren. Sedan kan det räcka att börja med att åka en gång i veckan eller kanske ännu mindre bara man gör lite annat som t.ex. löpning och styrketräning.

Att ha bra kondis är naturligtvis ingen nackdel, men för mig hade det varit mycket bättre om jag åkt mer skidor med betoning på stakning och löpt mindre i vinter. Det hade gjort min resa mellan Sälen och Mora behagligare och det hade gått fortare.

Sedan vill jag ge rådet innan man ger sig på nio mil i sträck att man har åkt något långlopp innan! Det finns lopp på tre och fyra mil och så Engelbrektsloppet på sex mil två veckor före Öppet spår. HalvVasan samma vecka som Vasaloppet.

Detta gäller också träningen! Man kan inte träna skidor på ungefär 10-15 kilometer när man sedan ska åka 90 kilometer.

Samma sak gäller ju löpning och cykling! Ska jag springa maraton kan jag inte träna fem kilometer åt gången fem dagar i veckan. Det är helt fel! Det gäller att förbereda kroppen på vad som komma skall, men sedan behöver inte tempot vara det högsta, men man behöver få uthållig-, och hårdheten och vanan av längre pass i kroppen.

Att ge sig på "riktiga" Vasaloppet först rekommenderar jag inte heller! Om man gör det så ska man absolut i så fall sikta på att bli seedad och undvika sista startgrupp som är nummer tio. Där står cirka 5 000 åkare av alla de 15 000 som kommer till start. För att bli seedad räcker det i praktiken bara att fullfölja ett lopp som är drygt fyra mil. Det finns några sådana just för detta.

Att hamna i startgrupp 10 är inte roligt och det finns stor risk för långa köer och att spåren blir väldigt dåliga och då blir det ingen rolig resa till Mora.

Vill man läsa mer om seedning kan man göra det --> här

Seedningstabell (klicka för större bild)

Beroende på före och vilket lopp man gjort så finns det seedningstabeller. Att göra åtta timmar på Vasaloppet kan vara lika bra som att göra sju timmar på Öppet spår på måndag, men också tvärtom!

Tittar man på seedningstabellen för 2009 så skulle jag hamna någonstans mellan tummen och pekfingret i grupp 5 eller 6 på Vasaloppet. Om man rent krasst utgår från min tid nu. Jag skulle då ha ungefär 5 000 åkare före mig och cirka 10 000 bakom mig.

Nu vet jag dock inte exakt vilket före det var i fjol, men det jag hörde så var det ännu värre än vad vi hade i söndags! Då kom det ner ungefär lika mycket snö, men det var mer koncentrerat till tävlingsdagen. Annars hörde jag att föret vi hade nu förutom fjolåret som var ännu värre var riktigt, riktigt dåligt.

Det kan vara skönt att slippa trängsel och tävlingshets. Öppet spår på måndag har cirka 4 000 deltagare, Öppet spår på söndag 9 000 och det riktiga Vasaloppet 15 000. En viss skillnad.
Det är även lättare att hitta boende till Öppet spår ...

FAKTA
Öppet Spår söndag (28 februari) lockade i år 9 232 att anmäla sig, varav 8 420 startade och
7 783 åkte i mål.

Till Öppet Spår måndag (1 mars) var 5 313 anmälda, varav 4 767 startade och 4 481 åkte i mål.
Totalt gick alltså 12 264 åkare i mål i 2010-års "Öppet Spår" vilket är rekord.
Källa: Vasaloppet.se

Vasaloppet 2011?
Ja, för f-n! jag kör. Det är lika bra att åka nu när man har rutin och fortfarande har hunger ;-)
Jag har pratat med Thomas och jag tror fan han inte vågar fega ur nu och det känns väldigt tryggt att ha en kamrat med sig.

Till Vasaloppet gäller det att anmäla sig tidigt! Jag vill anmäla mig så fort man kan för det blir fort fullt. Anmälningsavgiften är på 1 280:- före 31/5 och till Öppet spår 890:- på söndag och 690:- på måndag. Det blir sedan dyrare och dyrare med anmälningsavgiften.

Till Öppet spår kan man anmäla sig ända till dagen före.

Krav på medlemskap i skidförening tillhörande svenska skidförbundet
För deltagande i Vasaloppet måste man vara medlem i skidförening tillhörande svenska skidförbundet. I Västerås är den stora skidföreningen IFK Västerås, men för en VSK-are som mig är det naturligtvis omöjligt att bli medlem i IFK. Det vore att sälja ut sig och det gör jag inte ens för att få åka Vasaloppet eller få åka på träningsläger

IFK Västerås info om Vasaloppet --> här

Det är också en trygghet att ha en förening i ryggen eftersom de säkerligen anordnar transporter och boende m.m. Ett alternativ är att gå med i Västerås Skid- och Orienterings Klubb (SOK) och Thomas har tidigare kört för framför allt Rembo IK, men även Krylbo och det troliga är att jag också går med i Rembo.

De fixar sedan transport och boende från Avesta där klubben har sitt hemmahörande.
Deras Vasaloppsinformation för 2010 hittar ni --> här

Anarki i Mora
Farsan tyckte det var fullständig kaos i Mora där de nästan stängt av hela staden för biltrafik och det var nästan omöjligt att hitta en parkeringsplats. Hur det är när riktiga Vasaloppet går och när det är 15 000 som åker mot 9 000 som nu är det bara att föreställa sig. Det kommer vara fullständig kaos!

Balonius mot Vasaloppet 2011 ...
//Peter