Svensken mår allt sämre

Jag tänkte i den här krönikan koncentrera mig på de fysiska aspekterna och lämna de psykosociala därhän.
    En bomb bland svenska befolkningen ligger och pyr.
Det det handlar om är att populationen blir fetare, större och får en allt sämre kondition. Det är något man redan sett och ser i unga år ...
    Bara sedan en annan var barn har det hänt oroväckande mycket. Då på 70- och 80-talet lekte ungarna ofta ute i det fria. T.ex. spelade vi fotboll på Skälby och Håkantorpsskolan året om - Även om det var snö!
Vi kunde ha 15-20 minuter rast, men inte fasen satte man sig i en bekväm fåtölj och drack Coca Cola.
Nä! Även vid minusgrader och mindre bra väder var vi ute och det blev match mot två mål och fullt ös.
    I dag är det lättare att fastna framför TV:n och det gäller både vuxna som barn. Hur många kanaler finns det inte nu? Och då när en annan var liten fanns det i princip bara tecknat på julafton. Men framför allt är det kanske datorerna och TV-spelen som tagit och tar den mesta tiden.
    Inte nog med att ungarna rör på sig mindre i skolan -
De får också mindre fysisk aktivitet på sin fritid. Vi ser helt klart ändrade beteenden och nya normer för vad som är normalt.

"Bara 45 procent av de svenska barnen får så mycket motion som Världshälsoorganisationen rekommenderar.
    WHO anser att barn behöver minst en timmes aktivitet i någon form under fyra dagar i veckan.
Och det behöver inte vara någon form av organiserat idrott, det räcker med utomhuslek, cykling eller något som gör att pulsen ökar.
    En studie som presenterats på Läkarstämman i Stockholm visar att inte en hälften av de svenska barnen rör på sig tillräckligt mycket varje vecka."
Text-TV 30/11 2007

Jag vill också klargöra att det inte är mängden kanaler eller att man spelar TV-spel två timmar om dagen jag vänder mig emot. Nä! Det är inte sakfrågan och jag själv sitter flera timmar varje dag framför datorn. Nej, det handlar om att man inte ska konkurrera ut de fysiska aktiviteterna.
För alla människor behöver och är gjorda för att röra sig.
    Här har alla föräldrar och hela samhället ett stort samhällsansvar. Lite oroväckande att så många föräldrar verkar ha väldigt lite tid med sina barn. I dag arbetar oftast båda föräldrarna heltid och mer därtill.

Det som är lite märkligt i sammanhanget är att trots att många verkar medvetna om faran verkar inget riktigt konkret hända!
Vi vet att vi ska träna och äta bra för att kunna må bra, men varför gör vi då inte det???
Ja, frågan är komplex och har nog inget enkelt svar. Men en förklaring kan vara att allt ska gå så fort i dagens samhälle, vi har inte tid eller ork.
Människan är också en alldels för bekväm varelse som hela tiden försöker göra det lättare och enklare för sig. Man vill vinna tid! Och det är en kombination som i slutändan inte alltid är bra.
    Jag har folk i min närmsta omgivning som är så okunniga och trångsynta, så det är skrämmande ...

Man kan se att den yttersta eliten av idrottsmän och kvinnor blir bättre och bättre tränade. Men det handlar också om bättre förutsättningar och att kunskapen ökar. Det är ju därför gamla rekord slås! Men det är få i dag som tillhör elitskitet. Det är också en ganska slitsam kamp och en träning som är på gränsen till för extrem för vad som är bra för en kropp.

För många år sedan läste jag Gunde Svans bok: "Var går gränsen?"
    Där Gunde delar med sig av erfarenheter under 15 år som skidåkare. Varför vann han oftare än andra? Det försöker han förklara i sin bok. I boken beskriver Gunde hur väsentligt det är med en klar målsättning och hur viktig viljan är.
    För Gunde var kanske inte träningen (två-tre gånger om dagen och i princip under alla dagar i veckan) det mest slitsamma. Nä! Det var i stället att få i sig tillräckligt med bra energi och bra kalorier för att kroppen skulle klara den hårda träningen och inte brytas ner.
Gunde Svan gjorde av med lika många kalorier under sin aktiva skidkarriär som en normal människa gör på en livstid. När vi pratar kalorier är det inga McDonald's Big Mac vi pratar om utan massor av pasta, potatis och havregrynsgröt.
Att veta att tio potatisar inte är nog och att man är tvungen att trycka i sig 15 är nog bra tufft för psyket. Man är redan proppmätt så man spyr och tycker det smakar skit.
    Gunde Svan var oerhört extrem i sin stil och jag menar att han var före sin tid. Då på 80-talet var han inte alls så folkkär som t.ex. andra skidåkare såsom Tomas Wassberg och Torgny Mogren. Men jag tror inte det var fint nog att vara bäst och så extrem som Gunde var. Jag tycker än i dag att Gunde Svan var och är underskattad! Och för mig är han nog en av de största om inte den största svenska idrottaren någonsin! Och detta i en gren och sport som kräver oerhört mycket träning.
    Björn Borg och Ingemar Stenmark i all ära, men de var nog mera oerhörda talanger och underbarn medan Gunde Svan var en träningsprodukt som blev bäst.

En annan skidåkare som chockat är unga Charlotte Kalla. Hon är blott 20 år och aldrig någonsin har man mätt upp så höga testvärden på en kvinna i Sverige.
"Vi har aldrig mätt ett högre värde på en svensk kvinna",
säger professor Bengt Saltin för Sportbladet.
    Tortyrtestet på rullskidsbandet ställs in på 3,5 minuters lutning och hastigheten 12 km/h.
Varje minut ökar hastigheten med 1 km/h.
  Testpersonen kör så länge han/hon orkar och Kalla höll på i tio minuter.
Testet mäter den maximala syreupptagningen = konditionen.
    Gunde Svan för övrigt nybliven landslagschef för svenska skidlandslaget, är en av de svenska herrarna som haft högst testvärde, nådde sin toppnotering (92) när han var i 25-årsåldern.

Relaterad länk och källa. Gunde Svans hemsida --> här
Artikel om Charlotte Kalla --> här

Vad är det då för träning vi behöver - Vi vanliga motionärer?
Ja, först vill jag säga att många i dag tränar fel.
Många killar kan t.ex. bara träna styrketräning och armar och mage mest för att stimulera egot.
Är man dessutom ännu mera extrem och vill bli stor blir det snart mjukisbyxor på. Som många av de kroppsbyggare som knappt kan röra sig för att de är så stora. Jag kan bara skaka på huvudet åt dessa individer och broilers.
    Nä, för mig är det konditionsträning som gäller. Det är något alla behöver - Tro mig!
Ett starkt hjärta som är kroppens viktigaste muskel är A och O för ett bra liv.

När har man då bra kondition? Jag kan ju ta min måttstock. De flesta vuxna i arbetsför ålder klarar inte att ta sig runt en mil på mindre än en timma. Och det är rent ut sagt dåligt! Om man inte har några fysiska krämpor som gör att man t.ex. inte kan springa ska tilläggas. Om man nu inte kan eller vill springa kan man mäta kondition och syreupptagningsförmåga på andra sätt.
    När jag pratar milen och under en timme menar jag inte att man ska springa väldigt backiga Rocklundafemman två varv på vintern när det är snö och is i spåret - Utan det är på en hyfsad flack bana på asfalt.
    Klarar man milen på ca 50 minuter betecknas det av mig som okej, 45 minuter som bra och 40 minuter som riktigt bra!
Då är man riktigt bra tränad och i klassen för elitmotionär.
  Självklart förstår jag att vi alla är olika och har olika förutsättningar. Vissa kan inte springa och ska inte heller springa - Även om de kan det! Allt beror på hur bra tränad man är.
    För att få optimal effekt på konditionen ska man belasta hjärtat på ca 70-85 procent av maxpulsen.
Den träningen kan motsvara som något ansträngande, man blir lite svettig och det är svårt att prata sammanhängande.
Den nivån ska man bibehålla i minst 20 minuter och tre gånger i veckan.
    För att veta ens rätta nivå kan man ta en pulsklocka till hjälp.
Sedan kan man av ekvationen 220 - ålder = maxpuls för män och 226 - ålder = maxpuls för kvinnor.
Det är i grova lag och kan skilja beroende på hur t.ex. tränad man är sedan ungdomen ...

Om man nu inte kommer ner i de här tiderna på en mil.
Ja, då är man inte bra tränad konditionsmässigt enligt mig!
Och det finns inga genvägar till framgång ...
    När man ibland läser profiler på folk (män som kvinnor) kan man ofta läsa att personen anser sig vara vältränad och jag brukar fundera på hur de kommit fram till det?
Är det att man brukade spela fotboll som ung eller att man under vinterhalvåret hoppar in när det behövs och spelar korpbandy? Ja, jag vet faktiskt inte ...

För mig personligen anser jag mig inte vältränad, men jag försöker komma dit och det är en bra bit kvar ...
    Att jag valt just en mil som måttstock har att göra att jag tycker 5 km är för kort! Man behöver ha lite uthållighet också.
    Om man springer "Stockholm Marathon" är man då vältränad? Nja, så enkelt är det inte. Att springa en maraton 42, 195 km är extremt för i princip alla. Och jag kan inte säga med facit i hand att jag var något speciellt jättetränad de två gånger jag sprungit.
    Jag har mer kunskap i dag - Absolut! Men vet också vad som krävs för att komma runt. Och det är ett helvete även om man är jättebra tränad!
Det handlar mycket om förberedelser. Att förbereda kroppen och skallen att när du sprungit två mil har du mer än hälften kvar! Man ska vara förbered rent fysiskt, men även psykiskt.
Att försöka sig på en Stockholm Marathon om man springer fem kilometer på Rocklunda tre dagar i veckan är inget att rekommendera eftersom man inte förberett kroppen på den långa sträckan och på det underlaget.
    Sedan kan man ha bra kondition ändå! Och man kan ha mindre bra kondition även om man springer maraton eftersom man ju kan springa i sitt egna tempo.
    Men det gäller alltid att skapa de bästa förutsättningarna för att lyckas optimalt ...

Relaterad länk och källa. Om löpning --> här

Träna utifrån dina egna förutsättningar och för ditt eget bästa. Aldrig för någon annans skull!

Att vara tränad handlar inte enbart att ha bra kondition.
Det handlar även om att ha muskler jämt fördelat på kroppen och då är styrketräning en väg dit.

SÅ kom nu ihåg - Den dagen du studsar runt milen på 40 minuter - Ja, då är du vältränad enligt mig i alla fall ... ;-)